Harry Schein – ett ensamkommande judiskt flyktingbarn som blev en av den svenska efterkrigstidens mest inflytelserika kultur- och mediepersonligheter. Intellektuell gigant och entreprenörsgeni i vissa ögon – elitistisk manschauvinist och makthungrig despot i andras. Hans livshistoria kunde varit hämtad från en Hollywoodfilm.

Idag den 13 oktober 2024 skulle Harry Schein fyllt 100 år. Det firades på Filmhuset (som Harry Schein skapat) med ett 2 och en halvtimmes samtal med olika personer som arbetat och kände Harry Schein (Se nedan). Många otroliga och spännande berättelser och historier om denna ganska ensamma man som blev en grundare av Svenska Filminstitutet, samt det stora Filmhuset på Gärdet. Efter samtalen visades filmen Citizen Schein, som handlar om Harry Schein.

Filminstitutets vd Anna Croneman invigningstalade på minnesdagen och därefter blev det estradsamtal med gäster som stod Harry Schein nära eller personer som inspirerats av honom. Bland de medverkande märkdes Ingvar Carlsson, Marie-Louise Ekman, Stig Björkman, Bengt Forslund, Kalle Boman, Jannike Åhlund, Olga Ruin, Eli Frankel och Joakim Sten.

– Som nytillträdd vd på Svenska Filminstitutet, i en för filmen besvärlig tid, spenderar jag mycket tid tillsammans med Harry Schein. För i den här rollen blir det mycket påtagligt hur mycket av det Harry Schein åstadkom som är högst levande idag, trots att vi inte ens har något filmavtal kvar. Vi diskuterar fortfarande selektiva eller automatiska stöd, för- eller efterhandsstöd och det eviga kvalitetsbegreppet. Det är inspirerande att ha en förebild som inte bara vågade tänka nytt utan också hyste en stor hängivenhet och kärlek till filmkonsten – något som i högre grad borde kunna inspirera också nya generationer av kulturbyråkrater! säger Anna Croneman, vd Svenska Filminstitutet.

Det var 1963 som Harry Schein tillsammans med politikertoppar genomdrev den stora filmreformen – en historisk insats – som resulterade i Svenska Filminstitutets tillblivelse. Filmhuset, Guldbaggen, Filminstitutets arkiv och bibliotek, Filminstitutets filmskola, Svensk filmografi och Cinemateket är välkända exempel på vad Harry Schein åstadkom för filmen i Sverige.

Filmarkivet vid Svenska Filminstitutet är ett av de allra äldsta i världen och har sitt ursprung i Svenska Filmsamfundet som bildades 1933. Schein såg till att samlingarna togs över av Svenska Filminstitutet 1964.

Schein lade grunden för den moderna svenska filmens utveckling och gjorde det möjligt för svenska filmskapare att ta plats på den internationella scenen, Jan Troell, Bo Widerberg, Mai Zetterling, Vilgot Sjöman och Roy Andersson är exempel på regissörer under denna tid vars filmer erhöll världsrykte.

Harry Schein (1924–2006) föddes i Wien men tvingades fly från nazisterna som tonåring och kom till Sverige 1939. Genom sin starka vilja, intelligens och okuvliga drivkraft etablerade han sig snabbt i sitt nya hemland. Han utbildade sig till kemist och blev en framgångsrik affärsman, men det var inom kulturvärlden som han skulle komma att bli mest ihågkommen. Schein syntes ständigt i medierna, inte minst tack vare äktenskapet med världsberömda filmstjärnan Ingrid Thulin.

Utöver sitt arbete inom film och kulturpolitik var Harry Schein även en stark förespråkare för att demokratisera kulturen. Han var övertygad om att kulturens värde inte enbart låg i dess konstnärliga uttryck utan även i dess förmåga att påverka och förändra samhället. Genom sitt arbete såg han till att kultur skulle bli tillgänglig för alla, oavsett bakgrund eller ekonomiska förutsättningar.