Georgien är ett bergigt land, till ytan ungefär dubbelt så stort som Jämtland i Sverige. Landet avgränsas i norr och söder av bergskedjorna Stora Kaukasus respektive Lilla Kaukasus. Slättlandet mellan bergskedjorna korsas av Surams bergsrygg, som delar landet i en västlig och en östlig del. Under ”guldåldern” på 1100- och 1200-talen upplevde Georgien sin kulturella blomstringstid. Då skapades en unik arkitektur påverkad av bland annat grekisk, romersk, syrisk och persisk byggnadskonst. Det georgiska nationaleposet ”Riddaren i tigerfäll” skrevs vid denna tid av hovskalden Sjota Rustaveli. I nutiden är det framför allt filmkonsten som låter tala om sig.

Mat och dryck spelar en lika viktig roll i georgisk vardagskultur som i till exempel fransk eller italiensk. Det georgiska köket var det mest kända och uppskattade i det gamla Sovjetunionen och georgierna är med rätta mycket stolta över sin matlagning. Helgalmanackan domineras av de ortodoxa högtiderna, bland dem mer lokala helger som firandet av Jesu dop den 19 januari, Svetitschoveli-katedralens (i staden Mtscheta) dag den 14 oktober eller nationalhelgonet sankt Giorgis dag den 23 november. Georgien kristnades på 300-talet och splittrades sedan i maktkamp mellan Östrom och persiska furstar. Ett georgiskt kungarike blomstrade under 900–1100-talen men invaderades av mongoler vid mitten av 1200-talet. Ett försvagat Georgien, uppdelat på flera småriken, kom sedan att domineras av turkar och perser innan landet sögs upp i det ryska imperiet 1801. Efter 70 år som en del av Sovjetunionen blev Georgien slutligen självständigt 1991.

Georgien är en republik där presidentens roll i huvudsak är ceremoniell. Politiken domineras sedan valet 2012 av partialliansen Georgisk dröm. Landet strävar officiellt efter medlemskap i EU och Nato. EU-närmandet är en viktig drivkraft för reformer i Georgien. EU:s relationer med landet har fördjupats de senaste åren, inte minst inom ramen för EU:s Östliga partnerskap. Den 27 juni 2014 undertecknade EU och Georgien ett associeringsavtal, som ersätter det tidigare partnerskaps- och samarbetsavtalet. Associeringsavtalet innebär också att ett djupgående och omfattande frihandelsområde skapats mellan EU och Georgien. Ett avtal om viseringsförenkling trädde i kraft i mars 2011. Sedan 2017 kan georgiska medborgare resa viseringsfritt till Schengenländerna. Georgien ansökte den 3 mars 2022 om medlemskap i Europeiska unionen. Rysslands anfall mot Ukraina 2022 har drivit på georgiska ambitioner att söka EU-medlemskap. Nämnas också är att det georgiska socialförsäkringssystemet har gjorts om från grunden flera gånger och omfattar i dag ålderspensioner, arbetslöshetsersättning, sjukpeng och föräldrapeng med mera.